avklädd 1.0

det skulle vara konst. och bilderna skulle vara imitationer av kroppslandskap. psykos är ett ledord. den enda färgen var grön. för drömmen bär ändå livet som dröm. det var min psykos. mitt självporträtt. och där inne, långt där inne i örongången hörde jag din. det var mitt eko. och mannen fortsätter sin terror. i mitt öra. i mitt inre. jag vill aldrig ha något slut. krigföring pågår. och det slits alltid mellan sinne och förnuft. att skava. att känna dårskap. det är att älska. och den nakenheten är förbi sedan länge. en förödande tystnad. och en okristen explosion.

postmodernism vs. egoism 2

Avelsston och karameller av guld. För en natt. Som skapat för berättelsen om Härskaren. Omättlig, stursk. Aldrig återhållsam.
*
Han tittade innanför. Log. Vände sig om. Tycker om dig så.
*
God natt och sov gott.
*
En kylig morgon i storstaden; nej nu är det nog dags att ta tag i saker och ting. Det snöade aldrig, men ändå fylldes hennes lungor av yrvädret. Dörren nu stängd.
*
Tanken: Tycker om dig så?

postmodernism vs. egoism 1

Inställd. Som ett tidtagarur. Inte belåten. Alls. Aldrig. Kalibrerar omvärlden efter eget humör. Svängningar och svallningar. Ingenting ovanligt i dessa bråda dagar. Bifaller. Slår ett starkt slag för förverkliganden. Men även för idyllisk rosenskörd. De stack ut hennes ögon, nu blundar on för allt framför hennes fötter. Faller. Hoppar. Lägger sig. Aldrig. Drunknar. Vaknar i å på andra sidan stan. Flyter. I näckrosdamm. Bland löv. Yngel. Sly. Månskensskärvor kittlar hennes bara fötter. Slickar hennes dränkta bröstkorg. Grundligt. Underlig kåthet. Död.

17

Inget annat gav henne ljudlösa vibrationer såsom tanken på handling. Ljudlös var en bra sak, sådär på bussen bland 10 001 andra själlösa våldnader. Ville inte skapa rabalder. Eller jo, men vågade inte ta tag i sina ben och armar för framåtlutad ställning. Bara låg. Stilla. I väntan. På. På. På att få en bricka vid sin säng. En bricka. En sömntablett. En törst. Allt på en bricka. Ett silverfat.
*
Hon mötte blick men rodnade. Alldeles för mycket. Biter ihop. Stavar en mening om och om igen. Imorgon kanske. Imorgon. Ja.

Stl 38

Dagsmeja. Det var solstorm i hennes morgonstund. Hon tänkte på skor. Ett par. Två par. Tre par. Hon är ju ändå kvinna. Det är sådana dom är. Matos i hår. Mansos på lår. Hon visste inte vilket som var värst. Eller jo, det var nog ändå bristen på skor. Hon fick stå ut med nedstänkt kropp. Hon ville ju ha sina skor. Dom glittrade. De här skorna. Åh, ja natten kom snart åter. Och hon tänkte på sina skor. Medan deras akt försvann där bortom. Storlek 38 ahde hon. Måste agera snabbt. Imorgon, så. Imorgon.

Kl 15:46?

Hon frågade mannen bredvid om tiden. Han svarade. Eller? Hon fick annat på tankarna. Tänk om han var kungen. Ha ha hon hade mött kungen. Tänka sig, hon hade mött en kung. Det blir en berättelse att föra vidare vid julbordet. Ha ha vet ni vad? Kungen har suttit vid er dotters sida. Ja, det låter som något som skulle duga för dem.

Fallstudie

Agressionsmoment 1. Inte egentligen. Bara så som hon då såg det. Agressionsmoment 2. Mycket tydligt. Skarpt i kanterna. Skar henne mellan låren. Dyrt. Agressionsmoment 1-3. Kanske inte imorgon. Kanske inte gårdagen. Vad som komma skall bortses. Manligt handslag diktade framtidsfoster. Diverse.

brevväxling med fallfrukt

* Levande begravd i träsk. Liv?
* Dekadent slav
* Grundligt svag för dennes aska
* Hungrig. Efter kött. Nej inte det.....
* Nu sover hon. Sött

Och hon sombara bad om 1 helt par (strumpor)

Illigal tuktslägga; helt plötsligt din rätt som penningsinbringare. Skamvrån är där du håller henne gömd, plockar ett strå i taget. Sakta sakta för långsammaste möjliga pina. Ringa övertramp, du sade. Den vackra dress du bör min sköna (läs slinka) äro din skrud inför nattens heta fall. Och vilket fall! Återfall av möglad fallenhet för nådens missfall. Ett infall, du sade.

365

Avelsdjur. Kvinnoskötet låg ovillkorligt i vädret, människovärdet nermonterat för timmar sedan. Det slits och bänds; i lår, blygd. I hår. Vardagsrutinen finner sin början, finner sitt slut, vid ruin. Hennes blodstänkta ögon nådber, orken för upprät ställning hade spolats ned tillsammans med hans frätande bejakningvätska. Lusten brann i hans ådror, allt medan han sköt sina skottsalvor över hustruns barm. Igår föddes deras rosensköna son. Det är livet, det.