Det hon tog på allra största allvar var hennes katt. Och hennes kök såklart. Hon log ofta vid tanken på dessa små företeelser av ljus. Dagsljus. Hon grät om natten. I mörkret försvann all vacker interiör, all rörlig stämning. Om hösten var hon en lönnmörderska. Hon tog då ingens parti.
No comments:
Post a Comment